Publikationer

Nedan redovisas publikationer i fyra sektioner ordnade i kronologisk ordning. Den första berör basartiklar till Örebromodellen samt MM-enkäterna, den andra behandlar publikationer där MM-enkäterna använts, den tredje sektionen visar publikationer där klinikens övriga inneklimatarbete beskrivs medan den avslutande sektionen visar övriga publikationer som inte har direkt med inneklimatarbetet att göra. Referenser i fetstil kan hämtas hem som PDF-filer.

Basartiklar som behandlar Örebromodellen samt MM-formulären

1. Andersson K, Fagerlund I, Bodin L, and Ydreborg B. Questionnaire as an instrument when evaluating indoor climate. Healthy Buildings´88 Stockholm 1988;vol 1:139-146. Referens 50
2. Andersson K, Stridh G. Byggnader med störningar i inomhusklimatet – en utredningsmodell. AMA-nytt Mark Hus 2/90. Referens 1
3. Andersson K, Fagerlund I, Larsson B. Referensdata till frågeformulär MM 040 NA- inomhusklimat (arbetsmiljö). Rapport 5/90. Yrkes-och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Referens 2
4. Andersson K, Stridh G. The use of standardized questionnaires in BRI/SBS surveys. Levy F, Maroni M (eds). Pilot study on Indoor Air Quality. NATO/CCMS, Oslo, Aug 1991. Referens 51
5. Andersson K, Stridh G. Strategi för bättre luft i skolan – enkäter, inspektion och mätningar. I: Skolan – en arbetsmiljö för alla? Arbetarskyddsstyrelsen 1992;43-60.
6. Andersson K, Stridh G, Engström I. Strategi för förbättrad skolmiljö – enkät, inspektion och teknisk mätning. Läkartidningen 1992;89:2587-2590.
7. Andersson K, Stridh G, Fagerlund I, Larsson B. The MM-Questionnaires – A tool when solving indoor climate problems. Department of Occupational and Environmental Medicine, Örebro Medical Center Hospital, Örebro Sweden. Report 1993. Referens 36
8. Andersson K. Epidemiological Approach to Indoor Air Problems. Indoor Air 1998;Suppl.4:32-39.
9. Lahtinen M, Sundman-Digert C, Reijula K. Psychosocial work environment and indoor air problems: a questionnaire as a means of problem diagnosis. Occup Environ Med 2004;61:143-149.
10. Reijula K, Sundman-Digert. Assessment of indoor air problems at work with a questionnaire. Occup Environ Med 2004;61:33-38.
11. Andersson K, Vihlborg P. Tolkning av enkätdata och behov av hälsoundersökningar. Stridh G, Andersson K, Fagerlund I, Westberg H (red). Inomhusklimat Örebro 2012. Konferens 14-15 mars 2012. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 61

Andra artiklar som berör MM-enkäterna

1. Andersson K, Löfman O, Erlandsson B. A follow-up questionnaire study after restoring modern dwellings with SBS problems. Indoor Air 1990, Toronto 1990;Vol 1:563-568. Referens 56
2. Schulz U, Andersson K, Stridh G. Indoor climate of a Swiss building evaluated with adapted Swedish questionnaires. Indoor Air 1990, Toronto 1990;Vol 1:647-650.
3. Sverdrup C, Andersson K, Andersson S. A comparative study of indoor climate and human health in 74 day care centers in Malmö, Sweden. Indoor Air 1990, Toronto 1990;Vol 1:651-655.
4. Norlén U, Andersson K, Högberg H. A survey of the indoor climate in the Swedish housing stock. Proceedings of Healthy buildings, Washington 1991:390-393.
5. Andersson K, Norlén U, Fagerlund I, Högberg H, Larsson B. Domestic indoor climate in Sweden. Proceedings IAQ´92 Conference – Environment for people, San Francisco, 1992:35-38.
6. Andersson K, Norlén U, Fagerlund I, Högberg H, Larsson B. Inomhusklimatet undersökt i 3000 bostadshus. Bygg & Teknik 1/1992 sid. 15-17. Referens 3
7. Norlén U, Andersson K. An indoor climate survey of the Swedish housing stock. (The ELIB study). The 6th International Conference in Indoor Air Quality and climate. Indoor Air, 1993:743-748.
8. Blom P, Skåret E, Levy F. The frequency of building related health complaints in Norway. Proceedings of Indoor Air ´93, Helsinki, 1993;Vol1:321-326.
9. Levy F, Blom P, Skåret E. Gender and hypersensitivity as indicators of indoor-related health complaints in a national reference population. Proceedings of Indoor Air ´93, Helsinki, 1993;Vol 1:357-362.
10. Norlén U, Andersson K (Red.) Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB.rapporten nr 7. Statens institut för byggnadsforskning, Forskningsrapport TN:30 1993. Referens 4
11. Norlén U, Andersson K (Eds). The indoor climate in the Swedish housing stock. The Swedish Council for Building Research, D10:1993. Referens 5
12. Stenberg B, Hansson Mild K, Sandström M, Sundell J, Wall S. A prevalence study of the sick building syndrome (SBS) and facial skin symptoms in office workers. Indoor Air 1993;3:71-81.
13. Sundell J, Lindvall T. Indoor air humidity and the sensation of dryness as risk indicators of SBS. Indoor Air 1993;3:382-390.
14. Amaral-Mendes J, Andersson K, Lopes O, Teles I. O clima interior dos hospitais da Universidade de Coimbra. Resultados do “Questionnaire Örebro”. Arquivos do instituto nacional de saúde, 20-21. 1994/95, 81-101.
15. Nordström K, Norbäck D, Akselsson R. Subjective Indoor Air Quality in Hospitals – The Influence of Building Age, Ventilation Flow, and Personal Factors. Indoor Environ 1995;4:37-44.
16. Nordström K, Norbäck D, Akselsson R. Influence of indoor air quality and personal factors on the sick building syndrome (SBS) in Swedish geriatric hospitals. Occup Environ Med. 1995;52(3):170-176.
17. Andersson K, Högberg H, Tolstoy N. Relation between technical measurements and the occupants´perception of air dryness in domestic buildings in Sweden. In: Morawska L, Bofinger ND, Maroni M, editors. Indoor Air – An Integrated Approach. Brisbane: Australia, Elsivier, 1995:227-230.
18. Andersson K, Högberg H, Waller N. Effect of non-technical factors on perception of indoor air quality and climate. Results of the ELIB study. In: Maroni M, editor. Healthy Buildings ´95. Milano: 1995:403-408.
19. Andersson K, Norlén U. Indoor climate and health effects. The indoor climate in the Swedish housing stock. In: Flatheim G, Berg K, Edvardsen K, editors. Indoor Air Quality in Practice. Moisture and Cold Climate Solutions. Oslo, 1995:23-28.
20. Norlén U, Andersson K. Indoor climate in Swedish dwellings. In: Maroni M, editor. Healthy Buildings ´95. Milano: 1995:393-401.
21. Stridh G, Andersson K. The effect of different restoring measures in a domestic area with servere indoor climate problems. In: Marawska L, Bofinger ND, Maroni M, editors. Indoor Air – An Integrated Approach. Brisbane: Australia, Elsevier, 1995:247-250.
22. Nordquist B. 17 sunda hus – Goda exempel daghem och skolor. Byggforskningsrådet T1:1996.
23. Andersson K, Westberg H, Stridh G. Vådan av att använda mögelhund och mögelprovtagning i byggnader med klimatproblem. Bygg & teknik 1996;4:43-46. Referens 6
24. Kähkönen E, Zitting A, Airo E, Valkonen J, Leikas M. Internet Questionnaire and Real-Time Indoor Air Quality Monitoring. Indoor Built Environ 1997;331-336.
25. Kemp D, Dingle P, Neumeister H. Particulate Matter Intervention Study: A Causal Factor of Building Related Symptoms in an Older Building. Indoor Air 1998;8:153-171.
26. Andersson K, Fagerlund I, Norlén U, Nygren M. The association between SBS symptoms and the physical and psychosocial environment of school personnel. Proceedings Indoor Air 99, London, 1999;Vol 5:360-365. Referens 7
27. Andersson K, Fagerlund I, Dahm B, Nygren M. Allergic disease among immigrant children in a Swedish metropolitan area. Proceedings Indoor Air 99, London, 1999; Vol 5:439-444. Referens 8
28. Andersson K. Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt – ett pilotprojekt. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 28/1999. Referens 9
29. Andersson K, Fagerlund I, Wistrand B. Inomhusklimatet i Stockholms skolor. Resultatet av enkätundersökning omfattande tre av Stockholms sex skoldistrikt. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örbro. Rapport MM 25/99. Referens 10
30. Lindgren T, Norbäck D, Andersson K, Dammström BG. Cabin environment and perception of cabin air quality among commercial aircrew. Aviat Space Environ Med 2000;71:774-782.
31. Andersson K, Fagerlund I and Dahm B. Can an easily recognised odour “mask” the perception of irritation substances in indoor air? – A case report. Proceedings of Healthy Buildings 2000, Helsinki, 2000;Vol 1:107-108. Referens 11
32. Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L and Juto JE. The prevalence of symptoms, mucosal sensitivity and atopy among teachers and students in a remediated damp school. Procedings Healthy Buildings 2000, Helsinki, 2000;Vol 3:379-384.
33. Mizoue T, Reijula K, Andersson K. Environmental Tobacco Smoke Exposure and Overtime Work as Risk Factors for Sick Building Syndrome in Japan. Am J of Epidemiol 2001;154:803-808.
34. Richardson G, Harwood DJ, Eick SA, Dobbs F, Rosén KG. Reduction of fine airborne particulates (PM3) in a small city centre office, by altering electrostatic forces. The Science of the Total Enviroment 2001;269:145-155.
35. Lindgren T, Andersson K, Dammström B-G. Ocular, nasal, dermal and general symptoms among commercial airline crews. Int Arch Occup Environ Health 2002;75:475-483.
36. Andersson K, Bodin L, Fagerlund I, Aslaksen W. The perceived physical and psychosocial climate in Swedish schools from 1989 to 2000 – a database analysis. Proceedings Indoor Air 2002, Monterey USA, 2002;Vol 2:296-300. Referens 12
37. Andersson K, Stridh G, Fagerlund I, Aslaksen W. The perception of dust and dirt in Swedish school environments. Proceedings Indoor Air 2002, Monterey USA, 2002;Vol 2:489-493. Referens 13
38. Andersson K, Stridh G, Fagerlund I, Aslaksen W, Rudblad S. Comparison of the perceived indoor climate and symptoms reported by students and personnel in 16 senior high schools in Sweden. Proceedings Indoor Air 2002, Monterey USA, 2002;Vol 3:399-403. Referens 14
39. Andersson K. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultat av en kartläggande enkätundersökning genomförd våren 2003. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 12/2003.Referens 15
40. Mizoue T, Andersson K, Reijula K, Fedeli C. Seasonal variation in perceived indoor environment and non-specific symptoms in a temperate climate. J Occup Health 2004;46:303-309.
41. Pesonen-Leinonen E, Tenitz S, Sjöberg AM. Surface dust contamination and perceived indoor environment in office buildings. Indoor Air 2004;14:317-324.
42. Andersson L. Damm i skolmiljö – förekomst, värdering och effekter av intervention. Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Master of Public Health, MPH 2005:24. Referens 33
43. Amaral-Mendes J.J, Andersson K, Pombo V. The indoor climate at the University Hospital in Coimbra ten years after the first survey in 1995. Proceedings of Healthy building 2006, 2006;Vol.3:269-273. Referens 34
44. Lindgren T, Andersson K, Norbäck D. Perception of Cockpit Environment Among Pilots on Commercial Aircraft. Aviation, Space, and Environmental Medicine. 2006;77(8):832-837.
45. Andersson K, Fagerlund I, Aslaksen W. The perceived indoor climate in Swedish schools. Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:458 (6 pp). Referens 38
46. Andersson K, Stridh G, Fagerlund I, The Importance of Wording in Indoor Climate Questionnaires. Indoor Air 2011, Austin Texas, USA. Referens 58
47. Stridh G, Andersson K, Fagerlund I, Continued Low Symptom Prevalence One Year and Three Years after a Costly Restoration of an Apartment Buildning with Severe Indoor Climate Problems. Indoor Air 2011, Austin Texas, USA.Referens 59

Övriga artiklar som berör klinikens inomhusklimatarbete

1. Falk J, Juto JE, Stridh G, Bylin G. Dose-response Study of Formaldehyde on Nasal Mucosa Swelling. A study on Residents with Nasal Distress at Home. Am J Rhinology, 1994;8:143-146.
2. Ohm M, Juto J-E, Andersson K. Does the nasal reactivity changes after removal from SBS domestic area to areas without SBS problems? Indoor Air – An Integrated Approach. Brisbane: Australia, Elsevier, 1995:227-230.
3. Ohm M, Juto J-E, Andersson K, Bodin L. Nasal histamine provocation of tenants in a sick-building residential area. Am J Rhinol 1997;11:167-175.
4. Andersson K. Inomhusklimat & hälsa. Bygg & teknik 3/1995 sid.13-14.
5. Andersson K, Stridh G. Hälsa, inomhusklimat och byggnader. Bygg & teknik 3/1997 sid. 15-19.
6. Stridh G, Andersson K, red. Inomhusklimat Örebro –97. Konferens i Örebro 10-11 mars 1997, 158 sid, ISBN 91-971641-5-1.
7. Andersson K. Sjuka-hussyndromet. Red. Anniko M, Stierna P, Ställberg B. Övre luftvägarnas allergiska sjukdomar. Del 1. Tika Läkemedel AB/Draco Läkemedel AB, 1999, s 105-112.
8. Lindgren T, Norbäck D, Andersson K, Dammström BG. Subjective air quality, cabin air quality (CAQ) and medical symptoms in aircraft crew. Proceedings Indoor Air 99, London, 1999;Vol 4:1001-1006.
9. Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto J-E. Persistent increased sensitivity of the nasal mucous membranes several years after exposure to an indoor environment with moisture problems. Proceedings Indoor Air 99, 1999,Vol 5:489-494.
10. Mizoue T, Reijula K, Yamato H and Andersson K. Environmental tobacco smoke and control program in Japanese municipal workplaces. Proceedings Healthy Buildings 2000, Helsinki, 2000;Vol 2:101-106.
11. Andersson K och Stridh G. Inomhusklimat och hälsa. Bygg & Teknik 5/2000 sid.12-15. Referens 16
12. Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2000 – konferens i Örebro 14-15 mars 2000. 164 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 46
13. Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto J-E. Nasal Hyperreactivity among Teachers in a School with a Long History of Moisture Problems. Am J of Rhinol 2001; 15:135-141.
14. Stridh G, Andersson K (red). Städning Örebro 2001. Konferens i Örebro 4 mars 2001, 89 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 49
15. Stridh G, Andersson K, Juto J-E, Hempel Jörgensen A, Kjaergaard SK, Mölhave L. Effects on nasal mucosa during experimental exposure to mixtures of aldehydes and alcohols – a climate chamber study on humans. Proceedings Indoor Air 2002, Monterey USA, 2002;Vol 2:630-635.
16. Kjaergaard SK, Hempel-Jörgensen A, Mölhave L, Andersson K, Juto J-E, Stridh G. Eye trigeminal sensitivity, tear film stability, and conjunctival epithelium damage in 182 non-allergic, non-smoking danes. Proceedings Indoor Air 2002, Monterey USA, 2002;Vol 4:388-393.
17. Rudblad S, Andersson K, Bodin L, Stridh G, Juto J-E. Nasal mucosal histamine reactivity among young students and teachers, having no or prolonged exposure to a deteriorated indoor climate. Allergy 2002;57(11):1029-1035.
18. Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto J-E. Slowly decreasing mucosal hyperreactivity years after working in a school with moisture problems. Indoor Air 2002;12:138-144.
19. Frisk M, Blomqvist A, Stridh G, Sjödén PO, Kiviloog. Occupational therapy adaption of the home environment in Sweden for people with asthma. Occup Therapy Int. 2002;9:294-311.
20. Andersson K, Stridh G. Helhetssyn på skolmiljön nödvändig. Bygg & Teknik 5/2002, sid. 12-14. Referens 17
21. Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2003 – konferens i Örebro 18-19 mars 2003. 188 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 47
22. Samuelsson I. Vad bör man som förvaltare göra när klagomål på inomhusklimatet uppträder? Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2003 – konferens i Örebro 18-19 mars 2003. 188 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 18
23. Andersson K. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2003 – konferens i Örebro 18-19 mars 2003. 188 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 19
24. Stridh G. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten. Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2003 – konferens i Örebro 18-19 mars 2003. 188 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 20
25. Andersson K, Fagerlund I, Ydreborg B. Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, levnadsvanor, attityder och boendeform för registrerad och rapporterad ohälsa i olika bostadsområden. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 11/2003. Formas och Vårdalstiftelsen Projektnummer: 1997 – 0162. Referens 21
26. Mölhave L, Sigsgaard T, Kjaergaard S, Juto JE. Andersson K, Bodin L, Stridh G, Bönlökke J, Jörgensen EB, Löfstedt H, Karlsson T. Project DAMOS: Slimhindeeffekter efter experimentel utsaettelse for stöv tilsat glucan eller aldehyd. Miljö og Sundhet, 2003;suppl 2, p 30-32.
27. Gustafsson D, Andersson K. Effects of indoor environmental factors on development of atopic symptoms in children followed up to 4 years of age. Paediatric and Perinatal Epidemiology 2004;18:17-25.
28. Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto J-E. Nasal histamine reactivity among adolescents in a remediated moisture-damaged school – a longitudinal study. Indoor Air 2004;14:342-350.
29. Kjaergaard SK, Hempel-Jörgensen, Mölhave L, Andersson K, Juto JE, Stridh G. Eye trigeminal sensitivity, tear film stability and conjunctival epithelium damage in 182 non-allergic, non-smoking Danes. Indoor Air 2004;14:200-207.
30. Andersson K, Stridh G, Ekberg L, Samuelson I. Kemiska, mikrobiologiska och partikelmätningar – hjälpmedel eller ”big business”? Bygg & Teknik 5/2004 sid.20-22. Referens 22
31. Rudblad S. Nasal mucosal reactivity after long-time exposure to building dampness. Thesis. Karolinska University Hospital, Huddinge and Örebro University Hospital, Örebro. 2004. Reference 54
32. Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto JE. Nasal mucosal histamine reactivity among teachers six years after working in a moisture damaged school. Scand J Occup Environ Health, 2005;31(1):52-58.
33. Andersson K, Stridh G, Ekberg L, Samuelson I. Se till att få det du betalar för. Bygg & Teknik 5/05, sid 25-26. Referens 23
34. Zhiwei Pan, Lars Mølhave, Søren K. Kjærgaard, Jan-Erik Juto, Kjell Andersson, Göran Stridh. Ocular effects in humans by experimental exposures to different types of dust. Johanning E (ed). Proceedings of the 5th International Bioaerosol Conference, Saratoga Springs, NY, USA, September 10-12, 2003. Fungal Research Group Foundation, Inc., 2005:162-169.
35. Andersson K, Stridh G, Gunnarsson L-G. Fråga först och mät sedan! VVS Teknik & Installation – en tematidning från VVS-Forum. 2005 (oktober):10-12. Referens 24
36. Andersson K, Stridh G. När mätningar ändå måste göras. VVS Teknik & Installtion – en tematidning från VVS-Forum. 2005 (oktober):14. Referens 25
37. Andersson K, Gunnarsson L-G. Så upplever vi inomhusmiljön – Vaktposter och arkivarbetare hanterar intrycken. VVS Teknik & Installation – en tematidning från VVS-Forum. 2005 (oktober):16. Referens 26
38. Andersson K, Fagerlund I, Aslaksen W. Can the parents give a reliable assessment of the children´s school environment? Abstracts for Indoor Air 2005, Indoor Air 2005;15(Suppl. 11):214.
39. Andersson K, Ydreborg B, Fagerlund I, Aslaksen W. Socio-economic factors, lifestyle and personal attitudes influence reports of SBS symptoms in questionnaire surveys. Proceedings Indoor Air 2005, Beijing, China, 2005:3736-3740. Referens 27
40. Rudblad S, Andersson K, Bodin L, Stridh G, Juto JE. Dry and crusty nasal mucusoa as a sign of increased sensitivity to environmental pollution. Proceedings Indoor Air 2005, Beijing, China, 2005:478-482. Referens 28
41. Bodin L, Andersson K, Mølhave L, Bønløkke JH, Kjaergaard S, Sigsgaard T, Stridh G, Juto J-E, Bonefeldt-Jörgensen EC, Pan Z, Jayatissa MN. Symptom reports from groups with different sensitivity of the mucous membranes in a climate study. Abstracts for Indoor Air 2005, Indoor Air 2005;15 (Suppl. 11):7.
42. L Mølhave, SK Kjærgaard, T Sigsgaard, G Stridh, K Andersson and J-E Juto. Effects of Dust From Water Damaged Buildings. Abstracts for Indoor Air 2005;15(Suppl. 11):5.
43. S Kjaergaard, T Sigsgaard, L Mölhave, G Stridh, K Andersson, J-E Juto. Prediction of SBS symptoms in office workers. Abstracts for Indoor Air 2005, Indoor Air 2005;15(Suppl. 1):211.
44. Frisk M, Arvidsson H, Kiviloog J, Ivarsson AB, Kamwendo K, Stridh G. An investigation of the housing environment for persons with asthma and persons without asthma. Scand J Occup Therapy 2006;13:4-12
45. Andersson K, Stridh G, Bodin L. Besvär av innemiljön – medicinska och psykologiska mekanismer kan förklara. Miljöforskning 2006 Nr 1, sid. 20-21. Referens 29
46. Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2006 – konferens i Örebro 14-15 mars 2006. 209 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 48
47. Belin L. Kropp och själ i innemiljö. Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2006 – konferens i Örebro 14-15 mars 2006. 209 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 30
48. Mölhave L. Anvendelse af klimakamre til undersögelse af sundhedseffekten af stöv fra vandskadede bygninger. Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2006 – konferens i Örebro 14-15 mars 2006. 209 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 31
49. Larsson T. Växter är inga bra luftrenare. Stridh G och Andersson K (Red). Inomhusklimat Örebro 2006 – konferens i Örebro 14-15 mars 2006. 209 sid. Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 32
50. Bønløkke J, Stridh G, Sigsgaard T, Kjaergaard S, Löfstedt H, Andersson K, Bønefeld-Jörgensen E, Jayatissa M, Bodin L, Juto JE, Mølhave L. Upper-airway inflammation in relation to dust spiked with aldhehydes or glucan. Scand J Work Environ Health 2006;32(5):374-382.
51. Andersson K, Stridh G. Mögelprovtagning – till vilken nytta? Bygg &Teknik, 2007 (5):33-34.
Referens 37
52. Andersson K. Examining building-related symptoms in clinical practice. Scand J Work Environ Health 2008;Suppl 4:50-53.
53. Mølhave L, Sigsgaard T, Kjærgaard SK, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Schlünssen V, Juto JE. Dose-response relations for sensory effects caused by airborne office dust with added Glucan. Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:218 (1 p).
54. Sigsgaard T, Bodin L, Mølhave L, Schlünssen V, Kjærgaard SK, Andersson K, Stridh G, Juto JeE. STUDY DORES: The effect of exposure to glucan spiked dust on bronchial responsiveness and eNO. Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:330 (1 p).
55. Warg LE, Andersson K, Stridh G. Risk communication is an efficient tool when assessing buildings with suspected indoor climate problems. Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:464 (1 p).
56. Bønløkke J, Mølhave L, Kjærgaard SK, Sigsgaard T, Andersson K, Stridh G,Bodin L, Juto JE. Determinants of susceptibility to nasal effects of exposures to dust spiked with glucan or aldehydes. Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:526 (1 p).
57. Nilsson A, Mølhave K, Stridh G. Chemical compounds in indoor dust. Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:407 (1 p).
58. Andersson K. Indoor climate and health: what do we really know? Indoor air 2008, 17-22 august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:We9K1 (9 pp). Referens 39
59. Stridh G, Andersson K. Kemin under mattorna. Bygg & teknik. 2008 (8):42-44. Referens 40
60. Mølhave L, Pan Z, Kjærgaard SK, Bønløkke J, Juto JE, Andersson K, Stridh G, Löfstedt H, Bodin L, Sigsgaard T. Effects on human eyes caused by experimental exposure to office dust with addition of aldehydes or glucan. Indoor Air 2009;19:68-74.
61. Bodin L, Andersson K, Bønløkke J, Mølhave L, Kjærgaard SK, Stridh G, Juto JE, Sigsgaard T. Nasal hyperresponders and atopic subjects report different symptom intensity to air quality: a climate chamber study. Indoor Air 2009;19:218-25.
62. Frisk M, Stridh G, Ivarsson AB, Kamwendo K. Can a housing environment index establish associations between indoor risk indicators and clinical tests in person with asthma? Int J Environ Health Research. 2009;1(6):389-404.
63. Andersson K. Inneklima og risikokommunikasjon. Nasjonalt seminar om fuktskader 2009- 6 maj 2009 i Oslo. Referens 41.
64. Nordin S. Påverkan av lukter i innemiljön. Stridh G, Andersson K, Aslaksen W, Fagerlund I. (Red). Inomhusklimat Örebro 2009 – konferens i Örebro 24-25 mars 2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 42
65. Andersson K. Den ”farliga” innemiljön. Stridh G, Andersson K, Aslaksen W, Fagerlund I. (Red). Inomhusklimat Örebro 2009 – konferens i Örebro 24-25 mars 2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 43
66. Andersson K. Utmaningar för den medicinska vetenskapen. Stridh G, Andersson K, Aslaksen W, Fagerlund I. (Red). Inomhusklimat Örebro 2009 – konferens i Örebro 24-25 mars 2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 44
67. Stridh G. Vilka kemiska ämnen sitter på dammpartiklar? Stridh G, Andersson K, Aslaksen W, Fagerlund I. (Red). Inomhusklimat Örebro 2009 – konferens i Örebro 24-25 mars 2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 45
68. Warg L-E. Kommunikation av risker. Stridh G, Andersson K, Aslaksen W, Fagerlund I. (Red). Inomhusklimat Örebro 2009 – konferens i Örebro 24-25 mars 2009. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 52
69. Stridh G, Andersson K, Aslaksen W, Fagerlund I. (Red). Inomhusklimat Örebro 2009 – konferens i Örebro 24-25 mars 2009. 250 sid. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 53
70. Stridh G, Andersson K, Gunnarsson LG (eds). Exposure to micro organisms – scientific needs for risk evaluation. A Seminar with Nordic experts October 28-30, 2008, Örenäs, Sweden. Referens 55
71. Andersson K., Nordin S., Warg L-E., Inomhusklimat och riskkommunikation. Allergiprakxis 2/2010. Referens 57
72. Andersson K. Inomhusklimat och hälsa – vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Stridh G, Andersson K, Fagerlund I, Westberg H (red). Inomhusklimat Örebro 2012. Konferens 14-15 mars 2012. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 60
73. Stridh G, Andersson K. ELIB, BETSI – Innemiljön i svenska bostäder. Stridh G, Andersson K, Fagerlund I, Westberg H (red). Inomhusklimat Örebro 2012. Konferens 14-15 mars 2012. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 62

Övrigt

1. Andersson K, Karlehagen S, Jonsson B. The importance of variations in questionnaire administration. Appl Ergon 1987;18:229-232.
2. Andersson K. Utveckling och prövning av ett frågeformulärsystem rörande arbetsmiljö och hälsotillstånd. Stiftelsen för yrkesmedicinsk och miljömedicinsk forskning och utveckling i Örebro. Rapport 1:1986. Referens 35
3. Norlén U, Andersson K, Hjalmarsson C, Högberg H, Nilsson A, Waller T. Konsekvenser av att öka ventilationen i bostadsbeståndet. I Norlén U (red). För ett samlat grepp på byggnadsbeståndet. Institutionen för Byggd miljö, KTH, 1998.